tsnoK

Senaste bidrag i denna avdelning

• Fosterhinnorna av Johanna Ekström

  Jag vill inte vara otydlig. Kanske är det en av drivkrafterna i skrivandet. Inte att finna svar eller förklaringar utan att göra något tydligt. Abstraktioner? Ja. Fragment? Ja. Men det formlösa vill jag ge en form. Jag blev retad för det när jag var barn. Mitt överdrivet tydliga sätt att tala. Som vuxen, en av få neurotiska beteenden: Om jag råkar snubbla, famla, tappa något ser jag det som ett tecken. Inte en slump, inte något som jag kan ha överseende med. Det betyder något.

• Crazy Drawing Room, en utställning av Monica Höll på Gallery Niklas Belenius

  Inte bara väggarna: golvet också. Och taket. Hela rummet har använts som underlag för teckning. Ganska snart känner man av att man faktiskt står i bilden, ja att man är i teckningen. Väggarnas, golvens och takets arkitektoniska framtoning depotentialiseras nämligen av teckningen, och framträder istället som en och samma yta, vikt kring sig själv. Man […]

• CARRÉ DE SOI

  L’époque, la mode, la morale, la passion. Aspects de l’art aujourd’hui, 1977-1987

  BY STEPHEN SARRAZIN

  It’s 1987 and it’s odd to imagine that the Centre Georges Pompidou/Mnam was ever only ten years old. For those who can recall the two massive craters which scarred the Paris city center during the seventies, holes to be filled with what would become Les Halles, and Beaubourg, it seems as if it

• tsnoK säger: Det är ett systemfel att hon samarbetar med kapitalet.

  Som vi ser det har Maria Linds utställning en omedelbar kulturpolitisk relevans. Det är en kritik, eller en problematisering om man så vill, av den omhuldade tanken att offentligt finansierade institutioner ska delfinansieras av ”samverkan” med näringslivet. Det är en diskussion med relevans för många människor i Sverige. Inte minst som våra bildningsanstalter har samma predikament. Det är en betydligt viktigare debatt än den som nu utbrutit, som faktiskt inte handlar om någonting annat än om Maria Linds moral.

• Faking it in Vienna

  The hare is, as Charney pointed out in his article, the star of the Vienna Art World. You will find huge plastic hare sculptures in bright colours at several places around the museum and in the museum shop you can find dozens of products with the famous painting. Probably I wasn’t the only one coming to see Dürers painting, but I was probably the only one coming specifically to see a reproduction.

• Bacon and the collapse of the borderline between the joke and the sublime

  Prague, 1990. It is the summer after the Berlin wall came down. I’m having breakfast at Hotel Jalta – a communist style luxurious establishment. Eggs, bacon, jam and toast.

• Throuwe av Sebastian Rozenberg

  ”I admit to being a bit thrown when I saw you yesterday”

• Skrattarå!

  av Jonatan Habib Engqvist

  Ett gott skratt förlänger livet säger vi, men det har inte alltid varit så. Det finns en anledning till att vi kallar en av de saker som skrattar åt – skämt. Skrattet har en fadd eftersmak och skrattet var ursprungligen ett tecken på djup ohälsa.

• Anders Borg

  Jag ska göra horhus av det här stället
  Jag ska knulla er i röven allihop

• Physiological Frequencies

  Lars-Erik Hjertström-Lappalainen skriver om teckningar av Leif Elggren:
  Miserabla små kroppar, oftast inte ens en decimeter höga. Jag är dem fullständigt överlägsen, måste jag säga, i allt. Somliga av dem saknar armar – om man kan säga så, ”saknar”, som om de skulle ha haft armar någon gång eller åtminstone borde ha det. Andra har fyra armar.