tsnoK

Senaste bidrag i denna avdelning

• weiße Scheiße

  Jonatan Habib Engqvist om Oskuldens århundrade: den vita monokromens historia; Rooseum i Malmö, 2000 och Tid och Plats: Milano-Turin 1958-1968; Moderna Museet, Stockholm, 2008.

• SHAMAN FREUD: PASCAL LIEVRE’S TOTEM UND TABU

  French artist Pascal Lievre has been a pioneering figure in the practice of performing philosophy and psychoanalysis. The first steps in articulating this project began in 2000 with a video, Lacan Dalida, in which excerpts from Lacan’s Livre VIII of the Seminar were sung, set to a hit single by French-Egyptian star Dalida.

• After Irony… Or, fun in an age of stupidity.

  To live and work in relation to the important thing, which is something very different from “the right thing”. Stop doing the right thing (and stop being righteous), do something important instead! Or at least something fun. And intelligent.

• tsnoK säger: Det är ett systemfel att hon samarbetar med kapitalet.

  Som vi ser det har Maria Linds utställning en omedelbar kulturpolitisk relevans. Det är en kritik, eller en problematisering om man så vill, av den omhuldade tanken att offentligt finansierade institutioner ska delfinansieras av ”samverkan” med näringslivet. Det är en diskussion med relevans för många människor i Sverige. Inte minst som våra bildningsanstalter har samma predikament. Det är en betydligt viktigare debatt än den som nu utbrutit, som faktiskt inte handlar om någonting annat än om Maria Linds moral.

• IASPIS fixade ett nytt kök

  Det märkliga är att Konstnärsnämnden som statlig myndighet inte redovisar för hur de resonerar. Klar står att Pousette är tillsvidareanställd som enhetschef för en odefinierad enhet inom myndigheten från och med maj 2017. Dessutom har han ett 3-årigt förordnande som verksamhetsledare för Iaspis från samma datum. Detta MBL:ades inte.

• on Marguerite Duras’ ”Att Skriva”

  And the heat goes on … And the heat goes on … And the heat goes on … And the heat goes on …

• Crazy Drawing Room, en utställning av Monica Höll på Gallery Niklas Belenius

  Inte bara väggarna: golvet också. Och taket. Hela rummet har använts som underlag för teckning. Ganska snart känner man av att man faktiskt står i bilden, ja att man är i teckningen. Väggarnas, golvens och takets arkitektoniska framtoning depotentialiseras nämligen av teckningen, och framträder istället som en och samma yta, vikt kring sig själv. Man […]

• ACAB

  När ögat och munnen i samarbete med blodomlopp och hörselorgan stavar sig igenom en lång, lång dikt vid namn ALFABET (Inger Christensen), så händer det att perceptioner inte längre upplevs som partikulära erfarenheter.

• Varför använde inte Piero Manzoni min symaskin?

  Material:
  1) Ett bord och en stol i ett större rum med ett stort fönster och/eller dörr ut mot utsidan
  2) Ett antal leksaksballonger, fyllda med helium, fastbundna vid en vikt på golvet. Färg: så nära International Klein Blue som möjligt
  3) Ett band av ospecificerad längd
  4) En symaskin

• Fosterhinnorna av Johanna Ekström

  Jag vill inte vara otydlig. Kanske är det en av drivkrafterna i skrivandet. Inte att finna svar eller förklaringar utan att göra något tydligt. Abstraktioner? Ja. Fragment? Ja. Men det formlösa vill jag ge en form. Jag blev retad för det när jag var barn. Mitt överdrivet tydliga sätt att tala. Som vuxen, en av få neurotiska beteenden: Om jag råkar snubbla, famla, tappa något ser jag det som ett tecken. Inte en slump, inte något som jag kan ha överseende med. Det betyder något.