tsnoK

Senaste bidrag i denna avdelning

• tsnoK säger: Det är ett systemfel att hon samarbetar med kapitalet.

  Som vi ser det har Maria Linds utställning en omedelbar kulturpolitisk relevans. Det är en kritik, eller en problematisering om man så vill, av den omhuldade tanken att offentligt finansierade institutioner ska delfinansieras av ”samverkan” med näringslivet. Det är en diskussion med relevans för många människor i Sverige. Inte minst som våra bildningsanstalter har samma predikament. Det är en betydligt viktigare debatt än den som nu utbrutit, som faktiskt inte handlar om någonting annat än om Maria Linds moral.

• The rationally unattainable certainty

  The same year as Germany invaded Poland, Moore held a lecture at the British Academy. The lecture was named ”Proof of an External World” and maybe Ludwig Wittgenstein and John Maynard Keynes were among the listeners and Virginia Woolf and Bertrand Russell too.

• Arkivgalleriet presenterar John Duncan

  Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood. Blood.

• Fosterhinnorna av Johanna Ekström

  Jag vill inte vara otydlig. Kanske är det en av drivkrafterna i skrivandet. Inte att finna svar eller förklaringar utan att göra något tydligt. Abstraktioner? Ja. Fragment? Ja. Men det formlösa vill jag ge en form. Jag blev retad för det när jag var barn. Mitt överdrivet tydliga sätt att tala. Som vuxen, en av få neurotiska beteenden: Om jag råkar snubbla, famla, tappa något ser jag det som ett tecken. Inte en slump, inte något som jag kan ha överseende med. Det betyder något.

• CARRÉ DE SOI

  L’époque, la mode, la morale, la passion. Aspects de l’art aujourd’hui, 1977-1987

  BY STEPHEN SARRAZIN

  It’s 1987 and it’s odd to imagine that the Centre Georges Pompidou/Mnam was ever only ten years old. For those who can recall the two massive craters which scarred the Paris city center during the seventies, holes to be filled with what would become Les Halles, and Beaubourg, it seems as if it

• Skrattarå!

  av Jonatan Habib Engqvist

  Ett gott skratt förlänger livet säger vi, men det har inte alltid varit så. Det finns en anledning till att vi kallar en av de saker som skrattar åt – skämt. Skrattet har en fadd eftersmak och skrattet var ursprungligen ett tecken på djup ohälsa.

• En kort men mäktig korv

  Ett absurt monster som är både skrämmande och skrattretande. Varför så skrattretande? Den är såväl döden som livet.

• weiße Scheiße

  Jonatan Habib Engqvist om Oskuldens århundrade: den vita monokromens historia; Rooseum i Malmö, 2000 och Tid och Plats: Milano-Turin 1958-1968; Moderna Museet, Stockholm, 2008.

• Spam chronique for tsnok ”Calories”

  No Pumps, No Surgery, No Exercises: 128 bit order processing.

• En pinne är längre än ett streck

  (Ljud)